Skolorna måste bli bättre på att lära ut hållbar utveckling

2017-12-07

Omställningen till en hållbar värld måste gå snabbare och där har skolan en viktig roll.

En ny undersökning från Naturskyddsföreningen visar att både stat och kommun brister i arbetet med att ge skolorna förutsättningar att arbeta med Skolans lärande för hållbar utveckling, LHU. Endast tre av tio kommuner har en strategi för området och staten kräver ännu inte att alla nyutbildade lärare ska ha kunskaper om hållbar utveckling.

Omställningen till en hållbar värld måste gå snabbare. Skolans lärande för hållbar utveckling (LHU) spelar en central roll för att det ska lyckas. 

I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling i syfte att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Sverige har därmed förbundit sig att arbeta med utbildning för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen ger också skolorna ett tydligt åtagande gällande detta.  

Naturskyddsföreningen har under flera år arbetat med att utveckla och främja LHU och aktivt stöttat skolor och lärare. 2013 tog Naturskyddsföreningen fram en kunskapsöversikt över hur kommunerna arbetar med LHU i skolorna. Resultatet var nedslående och visade på brister hos både staten och kommunerna.  

Vi har nu följt upp undersökningen och kan presentera en uppdaterad bild av de svenska kommunernas arbete med LHU på landets grundskolor. Vi kan också se hur arbetet med detta har utvecklats sedan 2013. Resultaten presenteras i rapporten ”Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på!”

Rapporten visar att antagandet av de globala målen 2015 ännu inte har lett till nödvändiga förändringar. Bristerna gäller såväl statens ansvar, som kommunernas. Trots nationella krav för undervisningen på området har endast tre av tio kommuner en strategi för hur grundskolorna ska utveckla och förbättra arbetet med hållbar utveckling. I många kommuner har antagandet av de globala målen inte fått någon effekt alls i skolan. Särskilt anmärkningsvärt är att det framstår som slumpartat vilka elever som får en utbildning som genomsyras av hållbar utveckling.

Samtidigt visar rapporten att det finns positiva exempel på kommuner, skolor och ett flertal organisationer som arbetar med LHU. Det finns också en kommunal efterfrågan av stöd och statliga insatser för att främja LHU. Det är bra, men för att nå ett brett genomslag i landets alla skolor krävs ett betydligt mer genomgripande arbete där staten hörsammar kommunernas och skolornas önskan om stöd.

För att snabba på utvecklingen föreslår Naturskyddsföreningen att:

  • Skolverket får i uppdrag att göra en genomlysning av arbetet med lärande för hållbar utveckling i landets grundskolor och vilket stöd kommunerna och skolorna behöver.
  • Skolinspektionen får i uppdrag att särskilt granska arbetet med LHU i landets grundskolor samt att ta fram verktyg för kontinuerlig redovisning av arbetet med kvalitetssäkring som inkluderar LHU.
  • Swedesd, som är regeringens nationella samordnare för FN:s globala handlingsprogram för LHU, får i uppdrag att utarbeta nationella principer för utbildning för hållbar utveckling inom utbildning – från förskola till högre utbildning. 
  • Kommunerna tar fram och implementerar strategier för LHU.
  • Regeringen justerar i Högskoleförordningen så att alla utbildningar får kunskapsmål om hållbar utveckling som inbegriper de globala hållbarhetsmålen.

Ska vi klara de stora utmaningarna måste alla förstå hur vi kan möta dem. Det gör vi bland annat genom lärande för hållbar utveckling. För att nå målet om en hållbar och rättvis värld måste vi snabbt ge hållbarhetsfrågorna en central plats i den svenska skolan.

Karin Lexén generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Eva Friman föreståndare Swedesd, Uppsala universitet

Opionstext publicerad i Dagens Samhälle 7 december 2017

Fler nyheter