Medborgardialogens maktdilemman
2018-10-02
Vem ska bestämma i planeringssituationer där det finns olika uppfattningar om vilken utveckling som är önskvärd? I en ny studie av en medborgardialog får vi inblick i en planerares erfarenheter av att hantera de dilemman som aktualiseras när planeringsbeslut är omstridda. Det är en berättelse om makt där allt inte är möjligt, men inget heller är förutbestämt.
Text: Martin Westin och Alexander Hellquist, Swedesd
Publicerad i Samhällsbyggaren 3/2018
I studien, som vi gjort på uppdrag av Decodeprojektet, berättar en planerare om sina erfarenheter av dialoger med medborgare som uttrycker olika och ibland motstridiga önskningar om upprustningen av en park: ”Ja, det är 10 000 kronorsfrågan: vad är rätt när folk tycker olika?” Många planerare känner nog igen sig i den frågan, eftersom de ofta arbetar med processer där beslut är omstridda. Ska grönområden få finnas kvar eller ska hus byggas? Vem ska få sin vilja igenom och varför? Frågorna är många i planerarens vardag och svaren svåra att finna, men väl värda att söka.
Planerarens berättelse om medborgardialogen om Lina Sandells park, genomsyras av en övertygelse om att maktskillnader i samhället gör medborgardialoger nödvändiga. Planeraren ser hur kön, ålder, härkomst, position och kunskap skapar olika möjligheter för medborgare att göra sina röster hörda. Han tror att medborgardialoger kan göra skillnad genom att jämna ut sådana maktskillnader. Det finns även en insikt om att han själv och andra planerare i kraft av sina kunskaper och positioner kan få ett maktövertag i relationer med medborgare. Samtidigt är berättelsen pragmatiskt medveten om att alla maktskillnader inte är orättfärdiga: ”den grupp som är röststark behöver ju inte ha dåliga argument”.
Alla kan inte bestämma
Därmed berör berättelsen ett generellt dilemma i medborgardialoger: maktskillnader framstår som orättvisa, men samtidigt är det varken möjligt eller alltid önskvärt att alla får bestämma lika mycket. Demokratiforskaren Jane Mansbridge menar således att ”demokratiskt handlande”, såsom planering, inte bara handlar om att komma överens utan även inkluderar att ”få människor att göra vad de annars inte hade gjort genom hot om sanktioner eller användning av makt”. Medborgardialoger kan därmed kanske i vissa avseenden förstås som ett sätt att ”göra användningen av tvång mer legitim”. I vår berättelse växlar planeraren i sin värdering av maktskillnader. Han anser att det är problematiskt att killar ofta använder parker mer än tjejer, och väljer därför att ge tjejernas perspektiv mer utrymme under dialogtillfällena. I andra situationer tycks maktskillnader ses som mer legitima, till exempel då planeraren hänvisar till att politiska beslut sätter ramarna för planeringsprocessen och när han lyfter fram att planerare behöver avgöra frågor där medborgare inte kan komma överens.
Motstridiga känslor
I berättelsen finns en ambivalens avseende maktskillnader mellan tjänstepersoner och medborgare. Ofta ses det som önskvärt att minska sådana skillnader, till exempel genom att ”komma ut och jobba i området, att vi kommer till deras platser och möter dem där. Det gör att man bryter ned det formella, kopplat till maktstrukturer”. Men planeraren ser även behovet av att expertkunskaper får genomslag i utformningen av parken. Inte minst betonas att planerare behöver använda sin makt för att avgöra frågor där medborgarna är oense eftersom ”Det är lätt för alla att önska men det är svårt för alla att vara arkitekter och hålla i helheten”.
Planerarens makt
Hur ska planerare hantera makt? Vår analys visar att berättelsen innehåller åtminstone tre olika sätt att svara på frågan. Det första är att planeraren använder sin makt för att kompensera de medborgare som är missgynnade. Till exempel berättar planeraren att ”när vi bygger sådana här […] parker så vet vi att de till 70–80 procent används av killar. Då blev vår naturliga ingång: hur kan vi få tjejer att använda parken mer?” I andra situationer väljer planeraren att bejaka sitt maktövertag. Till exempel framgår att planeraren med sina kollegor valde ut vilken park som skulle rustas utan att direkt konsultera medborgarna: ”Då tänkte vi att Lina Sandells park, som kanske inte är någon utmärkande plats i dag, skulle ha goda förutsättningar att fortsätta vara en väldigt grön plats i den nya urbanare kontexten [som blir en följd av den större exploateringen i samma område].” Det tredje svaret är att planerarna bör försöka skapa förutsättningar för samsyn mellan medborgare och därigenom minska betydelsen av maktskillnader. Planeraren berättar till exempel om hur de som bor nära parken fick vetskap om olika perspektiv på parkutvecklingen och sedan gavs ansvar för att på ritningar utforma lösningar som skulle göra alla nöjda: ”Det som hände var att när de fick höra varandra säga sina saker fanns det någon slags trovärdighet i att de boende tyckte olika och då kunde man börja närma sig varandra.”
Pragmatiska avväganden
Planerarens berättelse visar således hur medborgardialoger kan genomföras med kritisk udd riktad mot orättvisa maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för att det krävs pragmatiska avväganden mellan dilemman, där det bästa inte bör bli det godas fiende. Det ger oss inblickar i en planeringspraktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt: det finns alltid begränsningar i vad som går att påverka och exkludering av beslutsalternativ är nödvändigt i alla planeringsprocesser. Men berättelsen visar även att inget är förutbestämt: varje medborgardialog öppnar möjligheter för planerare att göra skillnad.
Fler nyheter
-
Dialog och reflektion förutsättningar för ett gott samhälle
Martin Westin, Swedesd, forskar om mak... -
Lärarna på Polhemsskolan i Visby utforskar utbildning för hållbar utveckling
Djur på rygg. En pedagogisk övning som... -
Introduktionsdagar på Campus Gotland med fokus på hållbarhet
Studenter presenterar sina tankar om h... -
Kommunikatör till internationellt forskningsprogram om miljökommunikation
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och S... -
Almedalsseminarium: Hur rustar vi våra lärare och elever att hantera hållbar utveckling?
Den 4 juli arrangerade Swedesd ett s... -
Fortbildning av lärare inom utbildning för hållbar utveckling på Campus Gotland
Carina Johansson och Camilla Asplund I... -
SLU och Swedesd har beviljats forskningsprogram om förändringsorienterad miljökommunikation
Swedesd har tillsammans med SLU som huvu... -
Urval av innehåll i utbildning för hållbar utveckling behöver uppmärksammas mer
Vad avgör vilka hållbarhetsfrågor som ly... -
Konflikter kommer inte upp till ytan i medborgardialoger
Medborgardialoger kring komplexa hållbar... -
Förslag om insatser för utbildning för hållbar utveckling i Agenda 2030-delegationens slutrapport
Agenda 2030-delegationen har avslutat si... -
Hållbarhetsworkshop om Agenda 2030 för lärare, forskare och studenter på Campus Gotland
Swedesd arrangerar en workshop om Agenda... -
Unesco-projekt ska stärka utbildning för hållbar utveckling i södra Afrika
Unesco har beviljats 21,5 miljoner av Sv... -
Skrivretreat för doktorander inom hållbar utveckling
För andra året i rad arrangerar Uppsala ... -
Medborgardialogens maktdilemman
Vem ska bestämma i planeringssituationer... -
Exkursion med hållbarhetstema för nya studenter på Campus Gotland
Över 100 studenter på kandidat och maste... -
SAIL for Students besöker Campus Gotland
Hållbarhetskursen SAIL for Students sk... -
Swedesd presenterar forskning om skalning vid ECER 2018
Swedesd är medarrangör av ett forsknings... -
Debattartikel: Har regeringen glömt utbildningsmålet?
Stärkt kunskap och innovation är ett a... -
Lärandelabb för hållbar utveckling startar på Campus Gotland
Campus Gotland etablerar ett lärande... -
Kunskap och innovation fokusområde i Sveriges handlingsplan för Agenda 2030
Den här veckan beslutade regeringen ... -
Hur möter och hanterar planerare makt i medborgardialoger?
Uppsala kommun har genomfört medborgar... -
Förslagen som stärker utbildning för hållbar utveckling - resultat från nationell konferens i Uppsala
Kompetensutveckling för pedagoger och sk... -
Skalningsverktyget Re-Solve nominerat till Unesco-Japanpriset 2018
Sverige har nominerat skalnings- och pro... -
Swedesd inbjudna till Unescomöte om framtiden för utbildning för hållbar utveckling
Unesco har bjudit in Swedesd som en av f... -
Hur ska lärare förhålla sig till skolans värdegrund?
Det finns många skäl att diskutera det... -
BONUS RETURN - konferens om innovationer för hållbar utveckling
På onsdag den 30 maj arrangerar Swedesd ... -
Swedesd deltar i SASUF forskning- och innovationsvecka i Sydafrika
Swedesd deltar i SASUF forskning- och in... -
Workshop med fokus på utbildning för hållbar utveckling i Mekongregionen
Tillsammans med Unesco arrangerar Swedes... -
Vinnarna av BONUS RETURN innovationstävling utsedda
Vinnarna av BONUS RETURN innovationstä... -
Unesco visar prisad fotoutställning om de Globala målen
The Hard Rain Projects utställning... -
Sista chansen att nominera till Unesco-Japanpriset för utbildning för hållbar utveckling
Prisutdelningav av 2017 års Unesco-Jap... -
Campus Gotland anordnar skrivretreat för doktorander inom hållbarhetsområdet
Sustainability Talks skrivretreat vid ... -
Martin forskar om skalning av utbildning för hållbar utveckling
Världens länder uppmanas att ”skala upp”... -
Tvärsektoriellt samarbete om Agenda 2030 på Gotland
Workshopdeltagare diskuterar lösningar... -
Skolorna måste bli bättre på att lära ut hållbar utveckling
Omställningen till en hållbar värld må... -
Nationell konferens i Uppsala om lärande, utbildning och Agenda 2030
Den 8 februari arrangerar Swedesd i sama... -
Ny rapport från Naturskyddsföreningen om lärande för hållbar utveckling i Sverige
Trots att Sverige antagit de globala mål... -
Studie ska bemöta kritiken mot medborgardialoger
Martin Westin, Swedesd, skriver en avh... -
Utvärdering av lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling
Swedesd har deltagit i Universitetskansl... -
Swedesd utbildar fler i processdesign och facilitering
Deltagare i kursen "Att leda samverkan... -
Kommunalt nätverk för huvudmän ska stärka lärande för hållbar utveckling
Kommunala chefsnätverket CESD träffas ... -
Almedalsseminarium: Hur skapar vi samverkan inom utbildning för att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030?
Under årets Almedalsvecka arrangerar Swe... -
...
-
De vill att ungdomar inkluderas i arbetet med utbildning för hållbar utveckling i Sverige
Arbetsgruppen för GAP-programmets prio... -
Kunskapsallians för bättre stöd till unga utsatta i Malmö
Workshopdeltagare från Kunskapsallians... -
Workshopserie för att skala upp utbildning för hållbar utveckling i nya Nobel Center
Pedagoger vid Nobelmuseet utforskar mö... -
Utbildning för att leda samverkan kring komplexa samhällsutmaningar
Workshop i kursen Att leda samverkan. ... -
Så kan kvaliteten i lärarutbildningen förbättras med lärande för hållbar utveckling
Swedesd presenterar förslag på förändrin... -
Öppen föreläsning om klimatutmaningar på Campus Gotland
Kevin Anderson, Uppsala universitets... -
Hållbarhet i fokus för lärare och elever på Nobelmuseet
I samarbete med Nobelmuseet har Swed...