Konflikter kommer inte upp till ytan i medborgardialoger

I Sverige har det länge funnits ett intresse för medborgardialog som ett komplement till den representativa demokratin, och många kommuner genomför idag medborgardialoger av skiftande karaktär. En rad olika syften har kopplats till dessa dialoger - bland annat stärkt lokalt engagemang och delaktighet, ökad problemlösningsförmåga och möjligheter att hantera spänningar och konflikter. I dessa hänseenden kan medborgardialoger ses som ett verktyg för lokal hållbar utveckling.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar sedan 2006 för att stötta kommuner och regioner att integrera medborgardialoger i sin verksamhet. På uppdrag av SKL har Uppsala universitet bedrivit följeforskning på ett treårigt projekt som syftar till att utveckla metoder att hantera spänningar och förebygga konflikter i komplexa frågor med medborgardialog. I projektet har tio kommuner genomfört medborgardialoger om bland annat social problematik i utanförskapsområden, svåra avvägningar i fysisk planering och skolnedläggningar.

Slutrapporten från följeforskningen som nu presenteras tar avstamp i tre demokrati- och planeringsteoretiska ideal för hur konflikter kan hanteras genom medborgardialog. Enligt ett av dessa ideal går det skapa samsyn mellan motstridiga perspektiv genom samtal som uppfyller vissa kvaliteter. Enligt ett annat bör medborgardialoger istället bejaka motsättningar och försöka hitta beslutsformer som inte kräver samsyn men som tillfälligt kan accepteras av deltagarna. Ett tredje ideal förespråkar en dialog som stärker en viss grupp eller ett visst perspektiv i förhållande till det omgivande samhället.

- De flesta kommuner som deltagit i projektet har haft svårigheter att föra upp konflikter till ytan. Istället präglades samtalen av en ganska god samsyn om problem och utmaningar och av osäkerhet snarare än oenighet om lämpliga vägar framåt. Medborgardialogerna fick därför karaktären av kraftsamlingar kring vissa perspektiv, förklarar Alexander Hellquist, en av följeforskarna vid Swedesd – Internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet.

Rapporten pekar på några möjliga förklaringar till det här mönstret. Medborgardialogernas målformuleringar och förberedelser kretsade ofta kring breda frågor utan att specificera konkreta spänningar. Samtidigt hade kommunerna begränsade möjligheter att säkerställa att motstående perspektiv var representerade bland deltagarna. Resultaten indikerar att det kan vara svårt att ta ett helhetsgrepp kring en komplex fråga och samtidigt fokusera på konkreta spänningar. Några av kommunerna har själva pekat på att en konfliktundvikande kultur och rädsla för minskad tillit och ökad polarisering kan ha bidragit. Ett undantag från det allmänna mönstret var Svenljunga kommun, vars dialog kom att handla om en tydlig motsättning mellan bevarande av byskolor och centralisering av skolorganisationen.

- Ett viktigt resultat som är gemensamt för samtliga dialoger som genomförts i projektet är en ökad kunskap bland deltagarna och en ökad tillit till kommunerna. Detta kan fungera generellt konfliktförebyggande. Samtidigt behöver kunskapen om hur man kan hantera spänningar genom att aktivt föra upp konflikter till ytan utvecklas, säger Alexander Hellquist.

Publikation: 
Hellquist, A & Westin, M., 2019. Medborgardialog om konfliktfyllda samhällsfrågor - konsensus, agonism eller mobilisering? Slutrapport från följeforskarna. Tillgänglig på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376670